Introduktion

Indiens snabba urbanisering har lett till massiva investeringar i kollektivtrafik i städer , där tunnelbanesystem har blivit ryggraden i hållbar mobilitet i större städer. Även om tunnelbaneprojekt lovar att minska trafikstockningar och fordonsutsläpp , innebär deras konstruktion och drift fortfarande allvarliga miljöutmaningar .

‍

Bakgrund

Tunnelbanebyggande innebär energiintensiv infrastrukturutveckling såsom tunneldrivning, betonggjutning och ståltillverkning, vilket bidrar till:

• Höga utsläpp av växthusgaser
• Överdriven energi- och vattenförbrukning
• Avfall från stadsbyggnation
• Ekologisk störning av urbana landskap

För att bekämpa detta använder indiska tunnelbaneprojekt nu miljövänliga byggmaterial , koldioxidsnåla byggmetoder och gröna certifieringar för att anpassa sig till nationella och globala klimatmål .

‍

Fallexempel

1. Delhi Metro Rail Corporation (DMRC): En global ledare inom hållbarhet

Mål: Att minska miljöavtrycket från tunnelbaneverksamheten och uppnå nettonollutsläpp av koldioxid senast 2030.

Viktiga strategier:

• Installation av solenergisystem på stationer och depåer (genererar 36+ MW solenergi)
• Användning av regenerativ bromsning i tåg, vilket sparar upp till 30 % energi
• Energieffektiva stationsdesigner (LED-belysning, naturlig ventilation)
• Generering av koldioxidkrediter genom mekanismer för ren utveckling (CDM)

Inverkan:

• Första tunnelbanan i världen att få koldioxidkrediter enligt UNFCCC
• Minskade utsläpp av koldioxid med över 6,3 lakh ton årligen
• Skapa ett prejudikat för andra stadsinfrastrukturprojekt runt om i landet

2. Pune och Nagpur Metro: Grön design från dag ett

Mål: Att integrera hållbarhet i projektplanering och stationsdesign.

Viktiga strategier:

• Alla stationer är utformade för att vara IGBC Platinum-certifierade (Indiens högsta gröna betyg)
• Omfattande användning av solpaneler på stationstak
• Vatteneffektiva VVS- och regnvattenuppsamlingssystem
• Prefabricerad konstruktionsteknik för att minska materialspill och koldioxidavtryck

Inverkan:

• Minskat driftenergibehov med över 35 %
• Över 60 % av det dagliga energibehovet tillgodoses av solenergi i utvalda stationer
• Informationskampanjer som främjar hållbara pendlingsvanor

3. Kochi Metro: Inkluderande och ekologiskt ansvarsfullt

Mål: Att skapa ett tunnelbanesystem som är både miljömässigt och socialt hållbart.

Viktiga strategier:

• Solenergi bidrar med upp till 25 % av det totala energibehovet
• Främjande av integration av icke-motoriserade transporter (gång- och cykelvägar)
• Användning av elfordon för uppkoppling i sista milen
• Social inkludering: anställa transpersoner och kvinnor, stödja lokala hantverkare för stationsdekor

Inverkan:

• Globalt erkänt för att kombinera miljöansvar med social rättvisa
• Bidrog till att minska beroendet av dieselbussar och privata fordon i stadskärnan

Jämförande översikt

‍

Kommande tunnelbaneprojekt och deras hållbarhetsinitiativ

1. Thane Metro – En hållbar urban loop

Översikt: Thane Integral Ring Metro, som godkändes i augusti 2024, beräknas vara i drift år 2029. Denna 29 km långa slinga kommer att förbinda viktiga områden i Thane, inklusive järnvägsstationen och Wagle Estate.

Hållbarhetsfunktioner:

• Gröna byggmetoder: Stationer och depåer ska följa hållbara byggstandarder och använda energieffektiva designer och material.
• Integrering av förnybar energi: Planerna omfattar installation av solpaneler vid kraftverksdrift, vilket minskar beroendet av el från elnätet.
• Vattenbesparing: Implementering av system för uppsamling av regnvatten och vattenåtervinningsanläggningar för att minimera vattenslöseri.

Påverkan: Thane-tunnelbanan syftar till att minska trafikstockningar och luftföroreningar i staden och främja en övergång till hållbar urban mobilitet.

2. Surat Metro – Smart och grön transport

Översikt: Surat Metro, som planeras att tas i bruk i december 2027, kommer att ha två korridorer som sträcker sig över 40,35 km och betjäna 38 stationer.

Hållbarhetsfunktioner:

• Energieffektivitet: Användning av energieffektiva rullande materiel och stationskonstruktioner för att minimera energiförbrukningen.
• Solenergi: Installation av solpaneler på stationstak för att generera förnybar energi på plats.
• Avfallshantering: Implementering av avfallssorterings- och återvinningsprogram på stationer och depåer.

Påverkan: Surat Metros fokus på hållbarhet syftar till att tillhandahålla ett rent och effektivt kollektivtrafikalternativ, vilket bidrar till stadens miljömål.

3. Delhi–Meerut Regional Rapid Transit System (RRTS) – En grön korridor

Översikt: Delhi–Meerut RRTS är ett av Indiens snabbaste infrastrukturprojekt och integrerar tunnelbana och regionala transportsystem.

Hållbarhetsfunktioner:

• Solenergi: Installation av 25 000 solpaneler på stationer och depåer för att täcka 70 % av energibehovet.
• Vattenbesparing: Implementering av vattenåtervinning, regnvattenuppsamling och avloppsreningssystem.
• Utsläppsminskning: Korridoren förväntas minska koldioxidutsläppen med uppskattningsvis 250 000 ton årligen.

Effekt: RRTS exemplifierar hur storskaliga transportprojekt kan integrera hållbarhet i sin design och drift, vilket sätter en riktmärke för framtida utveckling.

Jämförande översikt

‍

Utmaningar

Även om dessa storstadsområden har gjort betydande framsteg kvarstår flera utmaningar:

• Höga initiala kapitalkostnader för grön teknik
• Förseningar i godkännanden av hållbara komponenter från myndigheter
• Begränsad integration med andra koldioxidsnåla mobilitetssystem
• Beroende av nätbaserad el, som fortfarande kan vara kolbaserad i vissa stater

‍

Policystöd och framtidsutsikter

Framgången för gröna tunnelbaneprojekt i Indien har stöttats av strategier som:

• Nationell stadstransportpolitik (NUTP)
• Smarta städer-uppdraget
• Snabbare införande och tillverkning av elfordon (FAME)
• Ekonomiskt och tekniskt bistånd från internationella organisationer (t.ex. JICA, AFD, Världsbanken)

Med Indiens åtagande att bli nettonollutsläppsfria senast 2070 kommer framtida tunnelbaneprojekt sannolikt att integrera:

• AI-driven energioptimering
• Energilagring och batterilösningar
• Grön vätgas för hjälpkraft
• Koldioxidavskiljningstekniker i byggprocesser

‍

Sluttanke

Indiens historia om tunnelbanebyggen visar att nettonollutsläpp och hållbarhet inte är något man bara tänker på; de är strategiska pelare för stadsutveckling. Städer som Delhi, Pune, Nagpur och Kochi är exempel som andra kan följa. Dessa projekt visar att med rätt blandning av politiskt stöd, innovation och intressentengagemang är hållbar infrastruktur inte bara möjlig utan också praktisk och skalbar.

I takt med att Indien fortsätter att urbaniseras kan planen för grön tunnelbanekonstruktion fungera som en modell för hållbara transportsystem världen över.

I takt med att Indiens tunnelbanenätverk utvecklas mot en grönare framtid med nollutsläpp har behovet av precision, innovation och prestationsdriven hållbarhet aldrig varit större. Det är här Desapex kliver in som en betrodd partner inom konsulttjänster om nollutsläpp av energi. Desapex hjälper infrastrukturprojekt som tunnelbanesystem att anpassa design, konstruktion och drift till klimatmål. Från digitala simuleringar till energiplanering och livscykelanalys av koldioxid säkerställer Desapex att hållbarhet inte bara är en ambition, utan ett mätbart och uppnåeligt resultat. Med Desapex är nollutsläpp inte framtiden. Det är inbyggt i varje steg.

‍